Anneli Xie & Gabriel Malmer
Aktuella frågor – Sydsvenskan
2023/02/25
Aktuella frågor – Sydsvenskan
2023/02/25
Aktuella frågor: ”Bryt Lunds dumsnålhet när det kommer till ny infrastruktur för cyklar”
Publicerad i Sydsvenskan 25:e februari 2023: https://www.sydsvenskan.se/2023-02-25/bryt-lunds-dumsnalhet-nar-det-kommer-till-ny-infrastruktur-for-cyklar
Lund står inför stora utmaningar. Utsläppen måste minska, fler bostäder behövs och samtidigt ska både den värdefulla åkermarken utanför tätorterna och grönområden inne i tätorterna bevaras. Den till synes svåra ekvationen har en lösning som både politiker och allmänheten ofta förbiser: att bygga för cykel och kollektivtrafik.
Genom att göra fler gator bilfria, smalna av körfält, avveckla gatuparkering och framför allt bygga på redan hårdgjorda ytor, som parkeringsplatser, frigörs mark för både grönytor och bostäder. På köpet blir Lunds kommun mer klimatvänlig, attraktiv, säker och hälsosam att bo, studera och arbeta i.
Cykling och hållbart resande är en del av Lunds stadsbild och identitet och som studentstad har Lund ett bra utgångsläge. Många studenter cyklar för att de inte har råd att ha bil eller för att det är klimatsmart.
Kommunens cykelstrategi har som ett mål att cyklingen ska öka och ersätta bilresor. Trots det minskar invånarnas cyklande, enligt kommunens egna statistik. De politiker som styr staden behöver rannsaka sig: Varför omsätts inte mål och strategier i handling så att resultatet blir ökad cykling?
Lunds kommun bör:
• Bredda det nordsydliga cykelstråket, ge det nytt underlag och bygga dess sista etapp.
• Prioritera supercykelstråken högre och dra dem ända in till stadskärnan.
• Ta fram en avvecklingsplan för gatuparkering i innerstan.
• Införa fler bilfria gator och zoner.
Att Lunds cyklister är vårdslösa och inte kan trafikregler är en utbredd uppfattning, framför allt bland stadens bilister. Men vårdslösheten är ofta en konsekvens av bristande infrastruktur som till exempel i hjärtat av Lund, på det nordsydliga cykelstråket längs Stora Södergatan, Kyrkogatan och Bredgatan. Utmed större delen av det relativt nybyggda stråket leds cyklister ut i samma plan som bil- och busstrafiken på en smal och ojämn gatstensremsa. Det ger en otrygg upplevelse som kan förhindras genom att istället anlägga smalast möjliga körbana, ta bort gatuparkeringen längs stråket och göra cykelbanan planskild.
Den farliga och otydliga dragningen av cykelbanor går igen på många ställen i Lund – och gör det svårt för cyklister att agera rätt.
För att öka cyklingen i Lunds kommun måste det också finnas säkra och tydliga cykelbanor utanför innerstan.
Region Skåne och kommunerna i Skåne arbetar just nu tillsammans med Trafikverket för att rusta upp cykelvägar till supercykelvägar. Åtta av dem berör Lund.
Supercykelvägar som förbinder centrala Lund med stadens ytterområden är något mycket bra. I kommunens nio mindre tätorter har många människor bil och majoriteten bilpendlar till centrala Lund.
För att fler ska börja cykla behöver de politiker som styr kommunen lägga ribban högre än att bara pynta upp befintliga cykelbanor med skyltar och servicefunktioner.
Det krävs bland annat rejäla investeringar i infrastruktur, till exempel i planskilda och sammanhängande cykelbanor med jämnt underlag.
Lunds kommun lade 36 procent mindre per invånare på ny cykelinfrastruktur än genomsnittet för stora kommuner under åren 2018–2021, enligt Cykelfrämjandets kommunvelometer.
Lunds dumsnålhet när det kommer till ny infrastruktur för cyklar behöver brytas, och befintliga pendlarstråk som cykelbanorna längs Trollebergsvägen, Fjelievägen, Getingevägen, Tunavägen, Dalbyvägen och Malmövägen måste breddas, få säkra överfarter och mer komfortabelt underlag.
Infrastruktur för cykel- och kollektivtrafik bör utgöra basen för framtidens stadsplanering och dimensioneras efter det.
Att cykla i Lund behöver bli mer bekvämt, effektivt och säkert.
SKRIBENTERNA
Anneli Xie och Gabriel Malmer, företrädare för Cykelfrämjandet Malmö-Lund
Genom att göra fler gator bilfria, smalna av körfält, avveckla gatuparkering och framför allt bygga på redan hårdgjorda ytor, som parkeringsplatser, frigörs mark för både grönytor och bostäder. På köpet blir Lunds kommun mer klimatvänlig, attraktiv, säker och hälsosam att bo, studera och arbeta i.
Cykling och hållbart resande är en del av Lunds stadsbild och identitet och som studentstad har Lund ett bra utgångsläge. Många studenter cyklar för att de inte har råd att ha bil eller för att det är klimatsmart.
Kommunens cykelstrategi har som ett mål att cyklingen ska öka och ersätta bilresor. Trots det minskar invånarnas cyklande, enligt kommunens egna statistik. De politiker som styr staden behöver rannsaka sig: Varför omsätts inte mål och strategier i handling så att resultatet blir ökad cykling?
Lunds kommun bör:
• Bredda det nordsydliga cykelstråket, ge det nytt underlag och bygga dess sista etapp.
• Prioritera supercykelstråken högre och dra dem ända in till stadskärnan.
• Ta fram en avvecklingsplan för gatuparkering i innerstan.
• Införa fler bilfria gator och zoner.
Att Lunds cyklister är vårdslösa och inte kan trafikregler är en utbredd uppfattning, framför allt bland stadens bilister. Men vårdslösheten är ofta en konsekvens av bristande infrastruktur som till exempel i hjärtat av Lund, på det nordsydliga cykelstråket längs Stora Södergatan, Kyrkogatan och Bredgatan. Utmed större delen av det relativt nybyggda stråket leds cyklister ut i samma plan som bil- och busstrafiken på en smal och ojämn gatstensremsa. Det ger en otrygg upplevelse som kan förhindras genom att istället anlägga smalast möjliga körbana, ta bort gatuparkeringen längs stråket och göra cykelbanan planskild.
Den farliga och otydliga dragningen av cykelbanor går igen på många ställen i Lund – och gör det svårt för cyklister att agera rätt.
För att öka cyklingen i Lunds kommun måste det också finnas säkra och tydliga cykelbanor utanför innerstan.
Region Skåne och kommunerna i Skåne arbetar just nu tillsammans med Trafikverket för att rusta upp cykelvägar till supercykelvägar. Åtta av dem berör Lund.
Supercykelvägar som förbinder centrala Lund med stadens ytterområden är något mycket bra. I kommunens nio mindre tätorter har många människor bil och majoriteten bilpendlar till centrala Lund.
För att fler ska börja cykla behöver de politiker som styr kommunen lägga ribban högre än att bara pynta upp befintliga cykelbanor med skyltar och servicefunktioner.
Det krävs bland annat rejäla investeringar i infrastruktur, till exempel i planskilda och sammanhängande cykelbanor med jämnt underlag.
Lunds kommun lade 36 procent mindre per invånare på ny cykelinfrastruktur än genomsnittet för stora kommuner under åren 2018–2021, enligt Cykelfrämjandets kommunvelometer.
Lunds dumsnålhet när det kommer till ny infrastruktur för cyklar behöver brytas, och befintliga pendlarstråk som cykelbanorna längs Trollebergsvägen, Fjelievägen, Getingevägen, Tunavägen, Dalbyvägen och Malmövägen måste breddas, få säkra överfarter och mer komfortabelt underlag.
Infrastruktur för cykel- och kollektivtrafik bör utgöra basen för framtidens stadsplanering och dimensioneras efter det.
Att cykla i Lund behöver bli mer bekvämt, effektivt och säkert.
SKRIBENTERNA
Anneli Xie och Gabriel Malmer, företrädare för Cykelfrämjandet Malmö-Lund